Matos i trapphuset, buller och dålig luft: så löser styrelsen ventilationsproblemen

Luft rör sig alltid från högre till lägre tryck. I ett hus med frånluft eller självdrag ska lägenheterna ha ett svagt undertryck, så att luften går in i lägenheten och ut genom köket. När den balansen rubbas går luften åt andra hållet. Den tar sig ut i trapphuset med maten.

De vanligaste orsakerna

• Köksfläkt med egen motor som är inkopplad i en gemensam kanal. Den trycker ut matos i kanalen i stället för att suga den ut ur huset.
• Otäta lägenhetsdörrar och brevinkast. Springor runt dörren blir en genväg för luften.
• Stängda eller igensatta tilluftsventiler. När uteluften inte kommer in genom ventilerna drar lägenheten i stället luft från trapphuset. Då följer matos från andra lägenheter med.
• En takfläkt som inte orkar eller kanaler som är igensatta. Då räcker inte frånluften för att hålla lukten kvar i köket.
• Skorstenseffekten. Varm luft stiger i trapphuset. På vintern kan det dra luft från de nedre lägenheterna upp genom huset.

Oftast samverkar flera av orsakerna. Därför löser en enskild åtgärd, som att täta en dörr, sällan problemet helt.

Matos och dålig ventilation kommer ofta in som enstaka klagomål. Behandla dem som ett mönster i stället för var för sig. Då går det fortare att hitta orsaken.

1. Samla in klagomålen. Vilka lägenheter, vilka våningar och vilka tider på dygnet? Lukt vid middagstid i en hel trappuppgång pekar mot kanalsystemet.
2. Kontrollera fläkten. Går takfläkten eller fläkten i fläktrummet? Är den ovanligt tyst eller ovanligt högljudd?
3. Läs OVK-protokollet. Där står uppmätta flöden och eventuella anmärkningar för varje lägenhet.
4. Låt en firma mäta flöden och tryck. Mätningen visar om lägenheterna har rätt undertryck och om någon lägenhet avviker.
5. Spåra källan. Finns det köksfläktar med motor i gemensamma kanaler? I de flesta föreningars stadgar kräver sådana ingrepp styrelsens tillstånd.
6. Åtgärda i rätt ordning. Först rengöring och injustering, sedan tätning av dörrar och genomföringar. Har en bostadsrättshavare kopplat in en otillåten fläkt kan styrelsen kräva rättelse.

Hyr ni ut lägenheter gäller samma arbetsgång. Hyresgäster som inte får hjälp kan vända sig till kommunens miljöförvaltning, som kan ställa krav på fastighetsägaren.

Imma på fönstren som ligger kvar länge, en badrumsspegel som aldrig klarnar, unken luft på morgonen eller mögelfläckar i hörn är tecken på att luften byts för långsamt.

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation anger att uteluftsflödet i bostäder bör vara minst 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvarea. En koldioxidhalt över 1 000 ppm är en indikation på att ventilationen inte räcker.

Det här kan ni kontrollera själva

• Att tilluftsventilerna är öppna och att inget möblemang blockerar dem.
• Att donen i kök och badrum suger. Ett papper som hålls framför donet ska dras mot det.
• Att dörrarna mellan rummen har en springa eller ett luftgaller så att luften kan passera.

Räcker inte det behöver flödena mätas. Ofta handlar det om igensatta kanaler, en sliten fläkt eller ett system som aldrig har injusterats efter ombyggnader.

Ju mer firman vet från början, desto snabbare kan den ge ett förslag. Skriv gärna det här:

• Vad de boende märker och hur länge problemet har funnits.
• Vilka lägenheter och våningar som påverkas.
• Ventilationssystem, om ni vet det. Det står i OVK-protokollet. Så ser ni vilket system ni har
• När OVK gjordes senast och om protokollet hade anmärkningar.
• Om ni har bytt fläktar, fönster eller gjort stambyte de senaste åren.

Förfrågan går bara till behöriga ventilationsfirmor som har avtal med Anslutna.